Efter ett morgondopp och frukost så bar det av mot San Diego och kusten, men som vanligt tar vi sällan den snabbaste vägen. En liten detour förbi Salton Sea (länk), som vi missade 2008, var självklart.
Salton Sea, som det ser ut idag, är kortfattat en stor sjö mitt i öknen som skapats av misstag då Coloradofloden översvämmades efter ett regnoväder i början av 1900-talet. Då detta är USA så fanns det givetvis entreprenörer, med reflektioner av dollartecken i ögonen, som byggde några lyxresorts där strax därpå och under en period var detta ett populär oas i öknen.
Dock fungerar det sällan att lura naturen och salthalten var alltför hög, fiskar dör och ligger längs stränderna, vattnet är inte så badvänligt och stället blir givetvis opopulärt. Hotell, motell och båthamnar ligger helt övergivna.
Dock så gillar hippies och gamla krigsveteraner stället och det finns gott om udda små samhällen runt sjön, allt uppbyggt av gamla trailers.
Dessvärre var vi oförberedda på hur vi skulle hitta allt av intresse runt sjön så vi chansade lite och insåg att vi inte skulle få se det vi kommit för. Hettan var obeskrivlig och vi bestämde oss för att vi måste åka vidare mot San Diego för att slippa mörkerkörning.
Vi hade sett ut en liten väg på kartan som verkade trevlig och här hade vi verkligen prickat rätt. Väg 78 mot San Diego rekommenderas skarpt.
Väl i San Diego så checkade vi in på Hotel Indigo som ligger mitt i "The Gaslamp District" vilket är San Diegos bar- och shoppingområde. Med full utsikt mot bla baseball stadion Petco både från rummet och restaurangens takterass så hade vi det rätt bra…
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar