Vi ville mer nå vårt nästa mål än att avnjuta det platta landskapet och de raklånga vägarna. De är så raka så det finns varningsskyltar långt innan varje kurva, även fast kurvan är knappt märkbar.
En stor kontrast mot de ökenlandskap vi bara några dagar tidigare åkt genom.
Det är en helt otroligt positiv stämning på varje ställe och musiken är överrumplande bra och svängig vart man än glider in.
När man går längs denna gata så märker man att de som bor här verkligen har "rytmen i blodet", alla glider fram, diggar och sjunger med till något.
Den sköna atmosfären sprider sig till de flesta, besökare så som hemmastadda eller hemlösa. Det är inte på vilken gata som helst som U2's och Paul McCartneys Roadie sitter och ger en tips på sevärdheter...
Det var svårt att slita sig och ge sig hem men när klubben vi var i stängde så togs beslutet av någon annan än oss.
Andra dagen i Memphis tillägnades åt att hedra Rock n Rollens fader.
Ett besök till Graceland kändes som ett måste då man befinner sig i Memphis.
Vi tog en rundtur i kungens välinredda boning och avslutade med ett besök vid hans gravsten.
Kvällen avslutades ganska givet precis som gårdagskvällen på Beale Street.
Vi gick lite vemodigt därifrån innan midnatt för att inte vara alltför förstörda inför nästa dags körning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar